Bokning av
JumkilsHallen: Rolf Carlsson, tel 35 81 40.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
JumkilsHallens
historia från starten till våren 1998.
Seminariets
gymnastikhall skulle bli Jumkils gymnastikhall.
När
gympaHallen på Lärarseminariet skulle rivas för att ge plats för en modernare
byggnad trodde många Jumkilsbor att nu fanns ett gyllene tillfälle att få en
länge eftertraktad gymnastikhall till Jumkilsskola. Ett gäng glada amatörer och
några proffs for iväg till stan och plockade ner gympaHallen och forslade med
stor möda den till Jumkil. Så skulle dem lagras någonstans i väntan på att
bygglov fixades. Borta vid Ullbolsta fann man en plats. Övertäckning med
presenningar skulle klara byggnaden en kortare tid. Fönstren lades i Birgits
lada.
Ritningar
och bygglov som aldrig ville ta slut.
Sedan
började bygglovsprocessen med ritningar och ansökan om bygglov. Efter viss möda
lyckades man få en av länsantikvarien anvisad plats på skolans tomt, en bit
från klockstapeln. Där skulle den kunna smälta väl in bland övriga röda
skolhus. Men nu började eftertanken att göra sig påmind hos flertalet av
entusiasterna. Hur skulle man kunna spela badminton och volleyboll med den låga
takhöjden? Och inte får vi plats med så många pingisbord heller som Lasse vill
ha. Nej, vi måste göra den högre och helst bredar och längre också. Ändrade
ritningar lämnades in, men då sade Länsantikvarien att den blir alldeles för
dominerande och kommer att skymma klockstapeln. Efter visst funderande anvisar
antikvarien en plats nedanför kyrkogården ner mot ån. Men då börjar en helt
annan process; grannarna som bor i f.d. lärarbostäd-erna tycker attdet inte
blir så trevligt at få en massa människor och trafik förbi sina hus. De
överklagar bygglovet. Nu hamnar frågan i långbänk. Efter processande avgörs
tvisten i Kammarrätten till JumkilsHallens fördel. Nu kan inget stoppa bygget.
Budgeten
och interimsstyrelsen.
Den
ursprungliga gympaHallen från seminariet skulle klaras med små medel och
huvudsakligen idéellt arbete. Nu hade planerna blivit mycket större och utan
möjlighet att använda virke från seminariets hall. För övrigt påstods att den
blivit fuktskadad så inget virke gick att använda ifrån den. Kalkyler
upprättades för en helt ny hall på 19,8 x 11,6 m (invändiga mått). Preliminärt
skulle materialkostnaden kunna röra sig om ca. 1 miljon kronor. Då kom skolans
önskemål om en snickerilokal. Funderingar på en tillbyggnad, alltså en lägre del
med snickerilokal, lärarrum och omkläd-ningsrum skulle ritas in. Sagt och
gjort. Nya ritningar tog form. Stadgar för en ekonomisk förening togs fram och
en interimsstyrelse konstituerades 21 mars 1996. Konstituerande föreningsstämma
hölls den 28 maj samma år. Men blir sportHallen tillräckligt bred? undrade
någon. Vi tog till full bredd för de flesta tänkbara sporter. 15 x 24 m
invändigt skulle räcka. Längden kan man lättare utöka vid behov än bredden. Tillsammans
med snickeridelen skulle längden bli 35 m invändigt. Nytt bygglov ansöks och
kanbeviljas under förutsättning att grannarna inte har någon avvikande
uppfattning till ändringarna. Åter igen nya kalkyler som slutar på 1,3 milj kr
exkl arbete. Föreningsbanken offererar den 12 juli 1996 ett lån på 1,3 milj kr
till 9 % ränta.
Startskottet
och tjälen.
Lördagen
den 23 november 1996 tas första spadtaget av primus motor Sten-Rune Lundin till
det efterlängtade bygget av gymnastikHallen. UNT markerar det historiska
spadtaget med artikelrubriken "Efterlängtad gymnastikhall i Jumkil blir
av". Matjorden schaktas av och bygget kan starta, tror många. Det pratas
mycket om "att bara vi får dit en platta så kan vi täcka den med halm etc.
så att den inte fryser". "Om vi bara får väggar och tak så kan man ju
snickra innomhus under vintern". Kung Bore kommer dock snabbare än vi
beräknat och en ofrivillig väntan till våren ter sig oundviklig.
|
|
|
Start
igen och beredskapsarbete.
Länsarbetsnämden
ger positivt besked till 312 dagsverken á 1000 kr somberedskapsarbete i
december 1996. Styrelsen konstaterar den 12 januari 1997 att grävning, duk och
grus är klart, men bygglovet är inte klart ännu. Och så är det problem med att
få lyfta byggmomsen. Förnyade kontakter krävs med skattemyndigheten.
Tioårigt hyresavtal skrivs med Björklinge-Bälinge kommundels-förvaltning. Byggorganisation
formeras med ansvariga för formtillverkning och gjutning, snickeri, VVS, el
o.s.v. Agersta Gård får det administrativa ansvaret för bygget.
I mars är bygglovet helt klart. Andelar för 500 kr per styck tecknas. Våren,
sommaren och hösten 1997 går till historien som ett intensivt byggnads-skede i
JumkilsHallens historia. Nu märks det tydligt att det händer något. På plattan
som Nenne och Kenneth fixar till reser sig konstruktionen och snart är t.o.m
taket på. Beredskapsarbetarna är till stor hjälp. Idéella krafter målar
brädmeter efter brädmeter och Jan- Erik i tuna offrar en hel semestervecka med
att spika på panel på Hallen. Bengt i Örnsätra stoppar gullfiber i massor i
väggarna. Håkan i Nybroäng målar så att det sjunger i husets väggar. Målarsången
lockar dit hela familjer stundtals. Många idéella krafter hjälps åt. Stundom är
det bra fart på byggandet. Sen avtar byggandet och en skärpning måste till för
att få fart på den igen. Mobibisering kallas det på militärmanér.
Och
dessa fönsterkarmar...
Några
optimister, Pelle och Svante, konstaterar att det är bra virke i de gamla
fönstrena från seminariets gympahall. Ett evigt skrapande vidtar innan det är
dags för grundning och målning. Aldrig mer ett gammalt fönster! tycks vara en
lärdom. Men det gick bra det också. Man får inte ge upp, Detta är trots allt
det enda som blev kvar av seminariets gympahall. Ett minne att tänka på när man
ser dessa ljusinsläpp. Resten av byggnade gick ett betydligt sämre öde till
mötes sista april 1998.
Invigning,
entré och lite till.
Den
12 feburari 1998 invigdes JumkilsHallen med pompa och ståt. Nu slipper
skolbarnen åka till Bälinge för att ha gymnastik. Pingis har redan konstaterat
att Hallen är fin och färgerna på golv och väggar är perfekta för olika bollsporter.
Ytterligare bygglov är nu klart, nämligen för entrébyggnaden. Nya
beredskapsdagar är också klara. Golv i slöjdsalen skall också fixas och en del
andra detaljer, men likviditeten knakar i fogarna. Ett nytt banklån behövs för
att sätta igång den sista etappen. Vi får väl se hur det löser sig.
Svante
Rowa